logga för fakju

insamlingstiftelsen för yttrandefrihet: 

frihet, ansvar, kunskap, juridik och utbildning


deklaration för det fria ordet i Sverige

Sverige var pionjär för det fria ordet – redan 1766 blev vi första landet i världen att avskaffa förhandscensuren genom en banbrytande tryckfrihetsförordning under frihetstiden. Grundlagarna gav rätt att skriva, trycka och sprida tankar fritt, utan maktens förhandsgodkännande. Det var resultatet av modiga röster som kämpade mot enväldet och censuren – en frihet som länge stod som mur mot inskränkningar, där oliktänkande kunde tala högt och idéer strömma fritt. Men friheten har aldrig kommit gratis. 

Genom historien har enskilda individer, debattörer och grupper envist vunnit, försvarat och utvidgat dessa rättigheter – mot återinförd kontroll, nya hot och maktens försök att tysta oliktänkande. Den har erövrats steg för steg, ibland förlorats och återtagits genom mod och envishet.

Idag är det annorlunda. De senaste åren har vi sett en smygande erosion: ökad censur, utbredd självcensur och statliga mekanismer som – under skydd mot desinformation eller hat – riskerar att kväva debatten istället för att låta den andas. Över hälften av svenskarna känner sig inte längre fria att uttrycka sina åsikter öppet. De tystar sig av rädsla för hat, utfrysning, repressalier eller att bryta normer. I sociala medier, akademin, kulturen och journalistiken dämpas röster. Hot har blivit vardag; rädslan driver anpassning och tystnad framför sanning. 

Självcensuren har exploderat till en epidemi som förgiftar det öppna samtalet och hindrar äkta tanke- och åsiktsfrihet. Samtidigt växer insatser mot ”felaktig” information, medan regleringar och plattformspolicyer tvingar fram massiv rensning – där lagligt, oliktänkande innehåll suddas ut i panik för straff eller kritik. Gränsen mellan skydd och censur suddas ut. Vad som började som försvar har blivit ett verktyg som formar debatten till en smal korridor där bara vissa åsikter överlever.

Detta är akut verklighet: Hoten mot oliktänkande har ökat, statliga insatser ifrågasatts för censurliknande tendenser – medan många journalister själva driver eller accepterar inskränkningar i det fria ordet. Lagliga inlägg massraderas, rädslan sprider sig som gift, och friheten att tänka fritt, handla ekonomiskt och styra sin egen kropp hotas av nya normer och regleringar sprungna ur kollektiva beslut och majoritetsvilja.

Därför startar vi nu – i Sverige, med säte i Stockholm – en oberoende insamlingsstiftelse för yttrandefrihet. Vi vägrar acceptera tystnaden. Vi vägrar låta det fria ordet eroderas av rädsla, normtryck eller statliga ingrepp. 

Genom ekonomiskt stöd, utbildning, juridisk strid mot repressalier och censur, och skydd för tanke-, transaktions- och kroppslig autonomi ska vi återerövra det öppna samtalet. Detta är ett rop till handling: I en tid då yttrandefriheten utmanas här hemma, i det land som en gång var pionjär för det fria ordet, är det brådskande att vi reser oss. 

För individens rätt att tänka fritt. För oförfalskad dialog. För ett samhälle där ingen behöver gömma tankar, val eller kropp. För ekonomisk frihet utan repressalier på grund av sina åsikter.

För nuet – och framtiden.

Vi startar stiftelsen. Vi tänder det fria ordet igen.